Fylle-filosofi

Jag är skitfullis och sitter hemma hos Micke. Efter diverse missförstånd, där jag trodde att folk hade åkt någon annan stans och där folk inte orkade hänga, träffade jag två polare som jag inte hade träffat på ett och ett halvt år. Den ena hade jag visserligen träffat i förrgår, men ändå.. Den andra var det länge sen..

Det var hur sjukt trevligt som helst. Vi drack några öl och pratade gamla minnen, och det var sådär som när man klickar direkt. Fan, man får ju en tråkigare blogg när man lever ett par-liv, och inte vill hänga ut allt man gör varje helg, men en puss på kinden och ett "det måste ju bli kortare mellan att vi träffas!" blev det iallafall.

Det är kul, varje gång jag åker hem till Göteborg tänker jag att här, HÄR, ska jag ju bo i resten av mitt liv. Det här är den perfekta staden. Men sen, när jag åker till Stockholm, så är det ju bara här jag vill vara. Varför ska jag nån annan stans för? Här finns ju allt!

Det enda som är säkert är att Amsterdam bara har en jävligt fin pojkvän, lägenhet, syster och en hel del bra polare. Men hur mycket är det värt?