söndag, oktober 8

Darling sister and friends.

Min blogg behöver väl lite hjärt- och lungräddning igen. Jag återgick till att blogga på mitt förra ställe, där jag är helt säker på vilka som läser, för jag har behövt skriva lite hemlisar. Men now I'm back on track again.

Veckan har varit lite konstig, ganska känslosam och allmänt knas. Men det känns ändå som om saker går åt det hållet jag vill, och det känns bra. Varken jag eller nån annan har väl skött sig särskilt bra, men.. Det löser sig.

Jag har fått ett nytt jobb igen. Tredje gången gillt liksom. Det förra jobbet var jätteroligt, alla var schyssta, jag trivdes och hela den baletten. Men jag fick bara 3,64 euro i timmen, vilket innebär att jag efter betalad skatt skulle ha haft runt 85 euro kvar i månaden att leva på. Ganska lite.

Det nya jobbet är nåt project för native Swedish, som pågår i tre veckor. Jag vet typ inte alls vad jag ska göra, men det är utbildning på tisdag. Jag har fått det genom undutchables, som är en agency för folk som inte kan holländska. Det är 8,50 i timmen, vilket är helt okej. Dock är det ju bara tre veckor. Men de sa att det är ganska lätt att få ett nytt jobb med typ samma sak sen, om man bara har lyckats få det första. Så det låter ju najs.

Känns ganska dåligt att bara börja och sluta jobb sådär hela tiden. Men det är väl så det får bli. Förr eller senare får jag väl ett jobb som jag gillar och som är någorlunda bra betalt.

På tisdag åker Matilda till Tyskland i några dagar. Jag tycker synd om henne för att hon jobbar natt (hon är kvar på första jobbet) och för att hon inte känner så många här. Jag har haft jättemycket att göra inför Malins födelsedag i lördags, så jag har knappt varit hemma alls.

Igår fyllde Malin år. Jag hoppas hon är nöjd. Jag övertalade Tobbe och Barry att gå in med mig och uppvakta på morgonen henne som vi gör hemma. Hon fick massor av paket som jag har inhandlat å andras räkning, och sjukt mycket grejer av sina kompisar. Vi åt frukost ute, trots att det var svinkallt. Vi satt i varsin filt och skakade. Men Malin ville det, och vad gör man inte? Dagen gick åt till att skruva ihop hennes nya loftsäng, och nu är hennes rum jättefint!

På kvällen hade hon fest. Tyvärr hade folk bangat i sista sekunden, men det kom ändå rätt många, och jag tycler att vi lyckades sköta oss fint. Jag var alldeles för trött när alla skulle gå ut, så jag, Tobbe och Barry stannade hemma och städade. (Barry och Tobbes brutna arm i all ära, jag städade en hel del. ;)

Sen gick vi hem till mig och sov till tre. Så nu är jag inte alls trött, trots att jag ska upp tidigt och jobba imorgon. Bad planning. Då blir det blogginlägg istället.

Jag saknar mina vänner i Sverige. Nästan alla verkar ha en liten kris nu, och jag skulle så gärna vilja hänga lite och snacka om saker.

3 Kommentarer:

Blogger Malin säger..

utefrukost och i kyla och regn för min skull var the best ever! och jag blev så glaad när det var städat när jag vaknade upp i bakfyllemisär!

och trots galen vecka är det så fint att ha dig här :)

09 oktober, 2006 10:00  
Blogger Marie säger..

köket sken när jag gick därifrån. fast folk kanske var uppe innan dig..

09 oktober, 2006 18:26  
Anonymous Anonym säger..

Du behöver inte tycka synd om mig, det gör inte jag!

1. Jag gillar jobbet
2. Jag gillar dem jag känner, även om de inte är så många. Dessutom får jag väl skylla mig själv lite, jag hade ju kunant hänga mer...

Och jag åker inte till Tyskland för att jag inte trivs här, utan för att jag vill träffa Bella och Dominik. Lite som om du skulle åka till London, antar jag.

09 oktober, 2006 23:15  

Skicka en kommentar

<< Home