måndag, mars 5

I amm upen foh inzernazional relazion!

Jag hade en hel del att göra förra veckan, så det blev inte så mycket bloggande av. Inte så mycket städande eller diskande heller, så det ser ut som kärnvapenkrig här hemma. Tur att jag är ganska chill med sånt, ananrs hade det nog varit jobbigt.

I onsdags såg jag Jedi Mind Tricks. De var bra, men jag tycker nog att de är bättre på skiva. De var så himla hiphop liksom, och inte alls en lika skön mix som de är annars. Det var två feta amerikaner från Philadelphia och en dj. De sjöng om att skjuta varandra och polisen och hyllade Amsterdam för dess knark. På extranumren tog de upp tjejer från publiken på scen. Fair enough, men en av dem tog av sig t-shirten och hade värsta porr-baddräkten i svart spets under. Hon visade nipples och alla jublade. Jag gillar inte avklädda människor på scener, klubbar eller bardiskar.

Fast jag vet inte, jag kanske får skylla mig själv om jag bor i Amsterdam. Jag menar, hade jag bott i Sverige hade det inte funnits så många stripp-klubbar, och jag hade inte behövt tänka på det. Men jag kan bara inte förstå hur folk kan vilja se random person avklädd och utsatt, och ännu mindre betala för det. Jag antar att jag är naiv och dum i huvudet, men i min värld går man inte på strippklubb, köper lapdance eller knarkar dödsknark. Fast det är väl bara jag.

Anyhow, i torsdags var jag och Mark äntligen färdigspydda båda två och kunde göra pannkakor och fixa min cykel, som hade vart planerat sen länge. Det var nog en av veckans höjdpunkter. Sjukt trevligt och jäkligt nice att äntligen få cykeln fixad. Jag fick punktering för en månad sen, och inte förrän idag går den att cykla på. Först försökte vi laga punkteringen, men insåg att vi skulle behöva byta innerdäcket också. Sen spydde vi båda två med lite mellanrum och väntade tills vi var friska. Sen bytte vi innerdäcket till ett med nån fancy ventil som inte gick att pumpa. Idag gick jag till en cykelaffär och lånade en fancy pump och nu är cykeln äntligen fine.

Helgen har varit hur bra som helst, med några få undantag. I fredags var det fest hos Calle och Magnus, och det var jättekul. Träffade massa schysst folk som jag inte visste fanns här och dansade på Studio 80 tills klockan fem och gick sen hem ensam i regnet. Var inte riktigt lika nöjd med min korta kjol då som jag hade varit under resten av kvällen.

Vaknade igen vid halv elva och åkte till Düsseldorf för att fira en polares födelsedag. Herregud vilken kväll! Jag hade glömt bort hur gamla hederliga hemmafester går till. Knarkröken låg tjock och folk spydde till höger och vänster. Jag och Malin var båda sjukt trötta efter fredagens festande, så ett tag kunde jag inte ens se ordentligt. Allt var dubbelt och ögonen stängdes hela tiden. Men det är ingenting lite mat, en promenad och några öl inte kan råda bot på.

Christian är världens gulle! Han hade fixat gratis öl och spliff till hela festen, och till och med Heineken till svensk-systrarna. Dessutom fanns det potatissallad, snittar, minst åtta sorters ost, tyska korvar, pannbiffar, bröd, oliver.. You name it. Och sötis-tysken säger på bruten engelska "I have a lot in charge. A big cake of love!" bara för att vi ville komma på hans 25-årsdag.

Det festades vilt och det var sjukt roligt att träffa Karsten och Christian igen. Framåt morgonen spydde någon i soffan där jag och Malin skulle sova och vi städade upp det med toaborsten och sjukt mycket diskmedel. Skabbigt värre! När vi gick och la oss alldeles för sent stod fyra killar och tittade på oss. Haha, jag har nog inte skrattat så mycket på länge. Det är sjukt konstigt att försöka sova med publik.

Efter en och en halv timmas sömn var det dags att gå upp, och tyskarna fortsatte festa med äcklig sprit ur dricksglas. Det är vad jag kallar hardcore. Läs Malins mycket mer detaljerade och välskriva utläggning om kvällen.

Idag har kännts som sju svåra år, och jag vill bara gå och gömma mig. Men man kan inte riktigt klaga när hälften av ens polare verkar gå igenom kriser..

Men holländska folket har iallafall överträffat sig själva idag. Inte minre än TRE unga killar erbjöd sin sittplats till en gamling på tramen. En av gamlingarna satte sig mitt emot mig, och hennes leende fick mig nästan på bra humör ett tag. När vi sedan pratade räddade hon min dag.

-Nånting på holländska..
-Sorry, ik praat geen nederlands.
-Do you have something good to eat left in that little bag of yours? (Jag hade en hopknycklad mackpåse i handen.)
-Nah, unfortunatly not..
-Do you want me to take it and throw it away later?

Så gulligt! Sen när jag skulle pumpa min cykel på cykelstället behövde jag inte lyfta ett finger. Killarna som stod före mig i kön gjorde allting, och betalade till och med för det, bara för att jag fick vänta när de var lite sega! Very nice indeed.

4 Kommentarer:

Blogger Malin säger..

Åååh sju svåra år baby, tröstkram!

Och rubrikcitatet är grymmast, hade glömt det!

06 mars, 2007 10:39  
Blogger Matilda säger..

Wei, impressive...

06 mars, 2007 17:59  
Blogger Ehpsson säger..

schyssta puckar!!

jag har återgått till partypingel-jaget nu, så det är fest i helgen och fest helgen efter det och sedan får jag nya pengar så då blir det väl fest då också.
tyvärr så ju inte karlstad amsterdam och amsterdam är inte karlstad. men vi kan ju alltid slå slag i saken och festa i handduk på webcam! ;)

07 mars, 2007 01:01  
Blogger Marie säger..

Haha, deal!

07 mars, 2007 11:04  

Skicka en kommentar

<< Home