Bakfylla is the shit

Jag och mina vänner är bakfulla:



Igår var vi på halloweenfest med krav på utklädning. De allra flesta hade lagt ner massor av tid och arbete på sin dräkt, och den ena var värre än den andra. Det var en hel del politiskt inkorrekta klädnader, vilket enligt mig gör det ännu roligare.

Här är jag:



Det där gjorde så sjukt jävla ont att ta bort. Jag har fortfarande ont i höftbenen.

Fler bilder kommer. Jag hade tydligen ingen mer bild på mig själv.

Uppdatering:

Här är den bästa bilden på min kostym:

Bakfylleblogg

Jag har gästbloggat. Den som kommer på var får en kaka.

Getting ready for some chilling

Fredag kväll alltså. Jag har satt upp två tyger, två tavlor och en plansch på väggarna i min lägenhet. Tygerna är egentligen inte ens mina, men så sitter de i vardagsrummet också. Det börjar bli fint här. Jag trivs bra. Det allra bästa är att det är fräscht. Jag är så jäkla trött på att bo i nåt äckelhål.

Det enda som fattas är en madrass som faktiskt passar i min säng, och en helkroppsspegel. Madrassen kommer i veckan, och spegeln kan jag sätta upp när som helst så fort jag får tummen ur.

Annars händer det väl inte så mycket. Det är stressigt på jobbet, och jag byter skift med folk hit och dit för att det passar dem bättre. Jag undrar när jag ska börja byta skift så att det passar mig bättre. I och för sig skiljer det bara 45 minuter på våra skift, antingen slutar man kvart över fem eller klockan sex, men det är själva grejen. Och det är inte så himla kul att vara en av totalt två personer i hela den enorma byggnaden efter halv sex.


Om två veckor åker jag till Stockholm för att hälsa på min brorsa, och alla andra som kan tänkas vilja träffa mig. Jag tänker iallafall inte åka till någon annan stad. Jag vill inte stressa, jag vill bara ha en veckas ledigt och ha kul. Det ska bli skönt. Mina två semestrar hittills i år har bestått av fyra dagars jobba arslet av sig på Krokstrandsfestivalen och att åka till Ukraina och täcka in hela landet på nio dagar, varav två gick åt till att svimma och spy. Båda har visserligen varit hur kul som helst, men jag känner för lite proper vila.

Jag har världens bästa hem!

Jag har typ ingen som helst tid att blogga (Tacka gudarna för eget hem! Nu kan jag skaffa eget internet!) men en snabb uppdatering:

Jag har en lägenhet, som är den allra bästa lägenheten i hela världen. Jag älskar min lägenhet. Dock har jag bara varit i den en gång i typ en halvtimme, och då var det hantverkare där. Och snordyr är den också, men det gör mig ingenting.

Jag ska bo med en svensk tjej som går på konsthögskola (fancy det där lät då..) och en ganska så stor rosa gris vid namn Stina. Hon går att sitta på. Jag ska flytta in på måndag, och Rora och Stina flyttade in idag.

Om trekvart (en kvarts "jobb" och en halvtimmes sjuhelvetes cykling till tågstationen) åker jag till Tyskland för att fira inflyttningsfest för partytysken. Jag och Malin har världens tuffaste tröjor och sjukt mycket neon-accessoarer. Återkommer kanske med bilder efter helgen.

Idag är jag jättebakfull, för igår var vi ute med jobbet och jag drack typ minst 10 glas dåligt vitt vin. imorse spydde jag och jag mår fortfarande illa. Det ska bli bra att äta middag på tåget.

Uppdaterat 14 november:
Okej då, bättre sent än aldrig. Här är bilderna från partytyskens inflyttningsfest.


Partytyskens dörrskylt


Min och Malins outfit för kvällen.


Partytysken laddar upp inför kvällens stundande fest.


Syskonen laddar också upp.


Kylskåpet laddas även det upp.


PoserMalin kan inte hålla sig borta från spegeln.


Den obligatoriska knarkburken.


Vilken hållning!


Malin är full.


Tysken med koll och de svenska flickorna.


Bordet under kvällen.


Bästa bakfyllebilden ever.

Inte så hemlös längre kanske

Herregud, jag kanske har någonstans att bo!!!!!!!!

Vi ska skriva kontrakt imorgon. Sjukt jävla dyrt, men nice.

Jaaaaa!!!! (Note to self: Ta inte ut något i förskott den här gången.)

Flytt

Okej, nu flyttar jag två väskor till irländaren och kommer vara internetlös ett tag.

Nattens eskapader

Nu sitter jag här och fyllesurfar, fastän jag inte ens är full. Jag har precis kommit hem från en sjukt tråkig och konstig fest, där jag bara drack en öl. Det var mer som en liten samling i vardagsrummet hemma hos någon jag inte känner. Det enda jag hade hört innan var att det var nån snygg, dansk kille från Rietveld som hade födelsedagsparty, och att han hade messat ut inbjudningar till hela sin telefonbok (inklusive en vän till mig).

Jag förväntade mig något massivt, i stil med min kusins riva-sönder-parketten-fester, men istället cyklade vi en timme rakt ut i ingenstans och lekte med magneter. Inget fel med det, men det var lite synd när jag hade väntat mig något annat.

Imorgon ska jag flytta mina grejer till irländaren på jobbet. Jag ska bara flytta en eller två väskor tror jag, så får jag se om jag hittar något annat ställe dit jag kan flytta resten av mina grejer sen. Irländaren bor med sin skotska flickvän och ett par till, killen från Brazilien och tjejen spansk. De har ett pyttelitet rum (ingen mer 160-säng för mig inte) som jag kan hyra tills jag hittar något eget/annat ställe att bo på.

Det blir nog bra tror jag. De är sjukt trevliga, men röker inne..

Ny layout

Jag gav mig fan på att jag skulle vara klar innan elva, så det får jag väl vara då.

Det blev inte riktigt bra, egentligen ville jag ha:



men det blev inte snyggt med bakgrunden på nåt sätt..

Nu blir det Prison Break igen.

Och förresten ska jag flytta in hos en irländare från jobbet och hans skotska flickvän.

Jaga, jaga, fånga,

Jag är lite besviken på att ingen har kommenterat på mitt inlägg om Lilla Killen. Är det så att mina läsare bara gillar jakten, men inte själva bytet?

Holländska språket eller Lilla Killen goes trevlig

Igår var det så kallad "Funday" med jobbet. I år hade de döpt om den till CSI Amsterdam Event, och tur var väl det, för det var inte det minsta fun. Vi fick gå runt i Amsterdam och svara på frågor om Holland, i klass med stadsorientering i åttan. Sedan gick vi in i Amsterdam Dungeon, en 80 minuters guidad tur på holländska som var bland det ointressantaste jag har varit med om.

All information om dagen var på holländska, alla uppgifter vi skulle lösa var på holländska och när jag frågade om en engelsk översättning blev jag utskälld av Mark, som tycker ett jag borde kunna holländska vid det här laget. Jag stör mig väldigt mycket på att allt som rör mitt jobb är på holländska. Jag jobbar på svenska och engelska, i mitt kontrakt står det att jag bara behöver kunna engelska, och enligt lag måste mitt jobb alltid ge mig en översättning på engelska eller svenska, eller förse mig med en tolk, om det gäller information som jag måste ta del av. Det händer ju inte direkt.

Jag har blivit told off för att jag inte följer dresscoden på jobbet, men om jag bara kan få den på holländska är det inte så lätt. Jag har ansökt om att få gå en holländskakurs två gånger, men mitt jobb tillåter mig inte att göra det, och jag vill inte lägga så mycket pengar på det själv. Alla mail som går ut till alla anställda i Holland är på holländska, och ofta gäller de saker som man måste ha gjort klart innan ett visst datum. Sen får man skit för att man inte förstod vad det stod.

Jag är sjukt trött på holländska över huvud taget. Jag har nästan tappat lusten att försöka lära mig, för när jag försöker säga nåt svarar folk ändå på engelska eller skrattar åt mitt uttal. Det är inte kul.

Det enda som faktiskt var kul på denna mycket tråkiga och plågsamma funday var att jag pratade säkert en kvart med Lilla Killen. Jag vet numera vad han heter, att han bara jobbar 14 timmar i veckan och skriver ett specialarbete om Sveriges ekomoni. Vi diskuterade svensk arbetslöshet och statistik. Han var imponerad över att jag sjöng en holländsk AJAX-sång.

En annan bra sak var att jobbet hade en budget på 7000 euro på en restaurang för de 75 anställda som var med och åt middag. Det betydde sjukt mycket gratis alkohol, och det behövdes efter att ha genomlevt hela dagen. Jag hann inte utnyttja ens i närheten av allt jag kunde ha gjort, för vid elva drog jag vidare för att fira Malins födelsedag.

Tårar till Prison Brek

Idag är jag hemma och är sjuk.

Hade egentligen tänkte blogga ett långt inlägg om hur jag sitter och grinar till Prison Break, för det är ju så fiiiint hur mycket bröderna bryr sig om varandra, och så sorgligt att Lincoln kanske dör. Jag har precis sett avsnitt 14, och de är två sekunder från att trycka på döda-knappen.

Nu blir det dock inget långt blödigt inlägg för en kompis ringde precis och frågade om jag skulle med och käka. Torka tårarna och klä på sig alltså.

En illa skriven replika på ett försvunnet inlägg eller sluta bita i din jävla kudde och bli politiker istället

En sak som jag har funderat på ganska länge är det här med rätt och fel. Jag tycker till exempel att jag har lika mycket rätt att tycka illa om kött som en rasist har rätt att tycka illa om invandrare. Jag är till och med värre än så - jag tycker faktiskt att vi HAR lika rätt också. Vem är jag att säga vad som är rätt och fel? Är inte det samma sak som att säga att jag faktiskt ÄR lite, bara snäppet, bättre än någon annan? Vem är någon alls att säga vad som är rätt eller fel?

Så till det här med folkomröstningar. Om mer än 50% av Sveriges befolkning röstar blått, är det då inte rätt att de får makten? Och om hälten av folket skulle få för sig att hata homogiftermål, är det verkligen rätt att tillåta det då? När vi faktiskt röstade för vänstertrafik, var det rätt av Sverige att ändå satsa på högertrafik? Det har ju helt klart varit praktiskt i slutänden, men är det rätt att gå emot folkets vilja? Och hur var det egentligen med den där kärnkraften? Rätt eller fel när vi svarade att vi inte visste?

Jag har hört att gemene man tycker att vissa åsikter är mer rätt än andra. Det finns liksom vissa saker som helt enkelt ÄR mer rätt. Homos är bra, invandrare är bra, kvinnor är bra, sjukvård är bra och hej och hå. Vill du inte ha invandrare i stan? Håll käften och sätt dig i ett hörn - du har fel. Gillar du inte flator? Synd för dig då, för vi ska flatifiera hela landet. Klipper du hockeyfrilla på ditt barn? Ja, då kan du ju räkna med att ungen blir mobbad. Jag har rätt och du har fel, punkt slut.

Jag tycker så här: Homofobi är lika rätt som att tycka att bögar är det bästa som finns, det är lika rätt att vara livrädd för invandrare som att älska Allah, det är lika rätt att rösta blått som rött som grönt som blankt som att rent ut av inte rösta alls. Du har lika rätt som jag, lika rätt som han eller hon och lika rätt som fan och hans moster. Vi håller bara inte med varandra.

Är det inte det som alla människors lika värde går ut på?

Alla människors lika värde - katastrofen

Här hade jag skrivit ett skitlångt, faktiskt riktigt intressant, inlägg om alla människors lika värde. Det är ju fan att helvetesjävlakukfirefox ska gå och hänga sig. Hat, hat, hat!

Vem sa att tröstäta inte hjälper?

Idag köpte jag ett kilo choklad (asså, jag skojar inte, två stycken 500 grams-chokladkakor) för att tröstäta. Tyvärr hann jag bara tre rader innan jag började må lite illa. Då åt jag en tjock veghamburgare istället. Holland har godare vegburgare än Sverige. Dessutom stekte jag den själv och hade lyxigt bröd istället för sånt där äckligt.

Såhär i dagarna, när jag inte har någonstans att bo, funderar jag lite på om det kanske inte vore lika bra att bara flytta hem istället. Varför bor jag här egentligen? Inte är det för att vara hemlös iallafall. Inte för att känna mig som om jag tränger på heller. För att tjäna pengar kanske.. Men jag har ju för guds skull mer pengar än nån jag känner i min ålder, så varför åker jag inte bara jorden runt och sätter sprätt på hela skiten?

Dessa existensiella frågor. Det värsta är för att jag vet precis varför. Jag vill inte flytta härifrån därför att jag inte tror på långdistansförhållanden, och att må lite dåligt hela tiden är bättre än att må väldigt dåligt en gång. Samtidigt känns det ju väldigt fånigt att vara så beroende av någon annan. Det är absolut inte så att jag inte väljer själv, men jag håller kanske inte alltid riktigt med mig själv i alla frågor.

Här hade jag egentligen börjat skriva om alla människor lika värde, men det får flyttas till ett eget inlägg. Jag kunde visst inte sluta skriva.

Dagens u-landsproblem

Joråsåatteh..

Jag är hemlös. Igen. Dock inte bostadslös, för jag bor hos Tobbe, Malin och Barry ett tag. Jag är snudd på desperat, och vill bara ge upp, men det går inte för då har jag ju ingen stans att bo. Dilemma, dilemma.

Jag har letat aktivt i en månad nu, tillsammans med andra. Jag förstår inte varför det ska vara så svårt. Vi har fått två jättebra lägenheter, men båda har skitit sig på mållinjen. Typiskt. När vi fick den första superlägenheten sa jag upp min gamla, och i söndags var jag tvungen att flytta ut.

Men jag har ju fått löneförhöjning iallafall. Det är najs. Och så har två nya, riktigt trevliga killar börjat på jobbet. Och vi ska få en till chef. Och delas upp i två andra team än de vi är i nu. Fast det är stressigt som bara den också.

Ukraina var sjukt bra. Det coolaste var att jag svimmade på spårvagnen. Först spydde jag floder innan vi gick på, och sen kunde jag inte fokusera på någonting, och sen blev alla färger jättestarka och flöt in i varandra och sen svimmade jag. Jag vaknade efter 20 sekunder och hade ont i magen i flera dagar. Ballt värre.

Det fanns mycket annat ballt i Ukraina också. Tjernobyl, strålning, farlig mossa, tjocka ryssar och skitkallt men turkost hav till exempel. Sjukt bra.